Halmstad ciktar på SETT

Under flertalet SETT-mässor har Halmstad kommuns Centrala IKT-pedagoger och IKT-inspiratörer deltagit, nätverkat, delat med sig och inhämtat kunskap och kompetens inom dagens moderna teknik kopplat till förskola och skola.

DSC_0002

Att vara med där det händer är av allt större vikt för att få en större insyn, en medvetenhet och att inspireras av den utveckling som sker inom området IKT i en skolutvecklande praktik.

Mötesplats för inspiration och praktik

SETT står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation” och vill bidra till inspiration, ökad nyfikenhet och kunskap kring hur vi kan utnyttja nya sätt att arbeta mot högre måluppfyllelse i skolans alla nivåer. 2016 blev det femte året vi hade den stora glädjen att få genomföra Skandinaviens största mötesplats för det moderna och innovativa lärandet. 2016 hade SETT 10 400 besök och 7 452 unika besökare.

http://settdagarna.se/

Mindset – Du blir vad du tänker!

Screen-Shot-2015-11-27-at-11.37.21

Under förra veckan var då SETT 2017 i full gång. Dessa dagar bjöd på många intressanta, tankeväckande och framförallt inspirerande föreläsningar. I mängder av olika montrar fanns företag som visade på digitala lärplattformar, läromedel av olika slag, kreativa ”mojänger” som tillsammans med digital teknik och programmering  får förskolans barn och skolans elever att utmanas än mer.

En föreläsare som fick mig att fundera och tänka till lite extra var Stina Söderqvist – forskare och doktor inom kognitiv neurovetenskap. Hon föreläste om Mindset, som handlar om vår attityd kring vår egen intelligens och om man tror att man kan påverka detta eller inte. Jag ska här sammanfatta lite om vad hon ”tryckte på” mest i sin föreläsning.

Man kan ha olika Mindset

Statiskt mindset – Då tror man att man INTE kan påverka sin intelligens            Dynamiskt mindset – Då vet man att man KAN påverka sin intelligens genom att ex. prova, göra om eller träna upp sina färdigheter.

Vad spelar det då för roll vilken form av Mindset man har? Jo, forskarna säger att det bl.a. påverkar hur vi ser på ett ”misslyckande” (om man nu ska använda det ordet) Den som har ett statiskt mindset är mer benägen att tolka ett misslyckande som att man är inkompetent eller har brist på talang, medan den som har ett dynamiskt mindset ser ett misslyckande som en del av en inlärningsprocess och att man behöver mer träning och kunskap.

Det färgar också av sig när man pratar om att sätta upp olika mål. Den med statiskt mindset har ofta prestationsångest . Resultat är oerhört viktigt och det är även viktigt att verka smart inför andra. Den som har ett dynamiskt mindset är mer inriktad på inlärningsmålen. Hur man tar sig dit, ansträngningen, vågar ta utmaningen och vågar även misslyckas i ”målprocessen”.

Mindset i skolan. Stina Söderqvist menar att det är viktigt att våra elever i skolan måste få kunskap om hur hjärnan faktiskt lär sig och om hur hjärnan anpassar sig efter vilka olika miljöer man befinner sig i. Om man har statiskt eller dynamiskt mindset spelar alltså stor roll i hur eleverna presterar i skolan. Detta måste man vara medveten om.

Det är, som jag tidigare nämnt, viktigt att eleverna får kunskap om hur hjärnan fungerar och om hur hjärnan lär sig. Då kan de påverka sitt eget lärande.

För de elever som har statiskt mindset och även är ”lågpresterande” finns speciellt utformade träningsprogram. Studier visar att de elever som genomgår träningsprogrammen har visat på positiva effekter gällande skolresultaten och i det sociala samspelet och har även minskat stressymptom och aggressioner. Är man intresserad av att läsa mer om dessa träningsmetoder kan man kolla in boktipset nedan. Forskning om just Mindset får inte uppfattas som en universallösning, men har man kunskap om mindset,  kan det vara en tillgång i vår ”verktygslåda” när man vill förstå och möta våra elever på ett nytt sätt. Så…..vilket tankesätt bär jag själv på? Förändras mitt tankesätt när jag möter vissa individer och i vilka situationer? Detta tål att funderas på!

Stina Söderqvist hänvisade ofta till en författare vid namn Carol Dweck som är en av världen ledande forskare inom personlighetspsykologi, socialpsykologi och utvecklingspsykologi. Hennes bok Mindset – du blir vad du tänker har blivit väldigt populär som kompetensutvecklingslitteratur bland både lärare och pedagogiska ledare. Tror att den boken får hamna i min egen bokhylla inom snar framtid 🙂

                                                                                                                                  Lina Magnusson

 

 

 

 

Skolverket om förskolans digitalisering

ANETTE HOLMQVIST & JESSIKA PAULSEN, UNDERVISNINGSRÅD

Föreläsning på SETT2017 – 5:e maj

Digital kompetens i förskolan

”Vad innebär digital kompetens för dig som arbetar i förskolan? Hur kan du använda digitala verktyg för att utveckla lärmiljön? Hur kan du arbeta för att förbereda barnen för livet i det digitala samhället? Upptäck hur it och digitala medier kan användas för att väcka barnens lust att utforska sin omvärld, skapa kreativt och tänka kritiskt. Här får du möjlighet att lyssna till undervisningsråden Jessika och Annette som arbetar med förskolans digitalisering. Vad gäller, vad är på gång och hur kan du vara med och påverka? Du får också en förhandstitt på Skolverkets kommande insats Om programmering, en webbkurs som ger en överblick över programmering i samhälle och läroplaner.”

IMG_3433

I december 2016 lämnade Skolverket ett förslag på hur digitaliseringen skall implementeras i läroplanen. Under VT och HT 2017 kommer fortsatt arbete att ske med hjälp av olika samrådskonstellationer, besök på förskolor och forskning.

Digital kompetens i styrdokumenten

Att förstå hur digitaliseringen påverkar individer och samhälle.

Att kunna använda och förstå digitalaverktyg och medier.

Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt.

Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling .

IT-uppföljningen 2015 -> Nationell IT-strategi vision 2022

IMG_3434

Behov av kompetensutveckling. Ett antal områden specificeras utifrån olika undersökningar. Pedagogiskt verktyg/hjälpmedel samt Lag och rätt på Internet är de områden som upplevs med mest behov.

Behov av kompetensutveckling

Varför arbeta med digital kompetens i förskolan?

Grundläggande teknik och datorkunskap.

Utveckla digitala miljöer för barnens lek och lärande.

Barns skapande med digitala verktyg.

Pedagogisk dokumentation med digitala verktyg.

Lagstiftning kring integritet och upphovsrätt.

Leva i ett digitaliserat samhälle

Tidig internetdebut. Tidiga samtal.

Idag finns några aktuella kompetensutvecklingsinsater som Digitalt berättande och Leda och lära i tekniktäta klassrum. Den första för dom som vill starta sin digitala resa  den andra för dom som vill utveckla sin digitala didaktik. Satsning på ett mer kompetent, digitalt och utvecklat kollegium.

Andra insatser är moduler som Kritisk användning av nätet samt Säker användning av nätet. Dessa riktar sig mot lärare och skolbibliotekarier.

Om programmering

En webbkurs som skall ge personal i förskola och skola få ökad kunskap om programmering och ökad medvetenhet om programmeringens påverkan på samhället.

Få förståelse för progressionen genom skolans olika stadier och årskurser. Beräknas till 16h i omfång. Uppgifter, texter och filmer för att ta sig fram i utbildningen/fortbildningen. Även separata moduler för matte och teknikinriktning.

Lärportalen

https://larportalen.skolverket.se

Här finns flera olika moduler, bl.a. Leda i en digital verksamhet.

todaysmeet.com/Skolverketsett

 

 

 

 

Programmering i en kreativ förskola och skola

”Hur kan vi arbeta med programmering med unga barn och elever så att det blir en kreativ syssla som också synkar mot läroplaner och skapar förståelse för den digitala samtiden? Föreläsningen tar upp konkreta exempel, material och arbetssätt hur vi gjort i vår kommun för att pedagog/lärare snabbt kan komma igång utan att själv ha programmeringsbakgrund.”

IMG_3431

ANDREAS HEDLUND, IT-UTVECKLARE SKELLEFTEÅ

4 perspektiv

Inlärningsperspektivet, arbetslivsperspektivet, demokratiperspektivet och genusperspektivet.

Den datalogiska tänkaren

Begrepp: logik, algoritmer, bryta ned, abstraktion, mönster och utvärdering.

Metoder: hantera, skapa, felsöka, uthållighet och samarbete.

Barnen och eleverna blir producenter och inte bara konsumenter. Vi skapar förståelse för att tekniken är styrd av människan. Vi övar dessutom logiskt tänkande samt problemlösning och samarbetsförmåga. Det handlar mycket om att utforska själv och reflektion och spekulation. Det kan handla om att förverkliga idéer. Matematiska och tekniska begrepp behandlas. Skriftspråk och förståelse för symboler tränas. Barn lär på olika sätt. Från abstrakt till konkret och vice versa.

Att komma igång. Analog programmering, ge en kompis instruktioner. Träna algoritmformulering, sekvenser, selektion (villkor), iteration (loop).

IMG_3432

SKELLEFTEÅS EXEMPEL PÅ KODVÄSKOR 1.0

 

 

 

 

 

SETT2017 – dag 3

Tredje dagen och man tänkte att kanske trycket skulle lätta lite. Dagen skulle lite outtalat ha förskolefokus. Jag och Anders Helgotson (Hovgårdsskolan & IKT-inspiratör hade spetsat in oss på programmering i förskolan o de lägre åldrarna. Givetvis blev det tvärstopp, inte ens i närheten att komma in. Började också dagen med att besöka Tempus och frånvaro, närvaro, in & utcheckning i förskolan.

FullSizeRender

Jennie Sandernäs, Tempus

Därefter så blev det ett gymnasieprojekt istället.

”I ett projekt finansierat av Bolidenfonden fick Sara, Nils-Olov och deras kollegor möjlighet att utforma morgondagens klassrum. Med pedagogiken i centrum byggde dom ett klassrum där elever och lärare kan variera arbetssätt och fullt ut utnyttja dagens teknik. Följ med på en resa kantad av kamp mot stela strukturer, valutaförväxlingar och massor med vilja av att utveckla skolan med eleverna i centrum”.

IMG_3430

Sara Hällgren, Baldergymnasiet Skellefteå

Det är klart att miljön vi vistas i är viktig. Klassrummets vara eller icke vara är kanske mer en fråga om hur vi kan möblera den centrala plats för våra elever så att den blir inbjudande, funktionsduglig och flexibel. Önskan om dessa möjligheter är nog varje pedagogs dröm och vad är inte viktigare än att sträva efter detta. I det privata är vi ju måna om att det skall vara trivsamt där vi bor och är, det borde därför vara naturligt att denna vilja också existerar i vårt vardagsrum… skolan. Det är klart att skapa förutsättningar är kostsamt, men möjligheter finns alltid och drömma måste vi.

Idag är också teknik inte bara en viktig faktor utan också en förutsättning för dagens undervisning  Det Sara visade är klart vad vi vill, bör sträva efter och önska. Fram för kreativitet, inte bara i undervisningen utan också i uppbyggnaden av förutsättningarna för en moderna och flexibel arbetsmiljö.

Dag tre kommer också vara sprängfylld med föreläsning och kommer inte att avslutas med Malin Frykman några minuter innan tåget lämnar perrongen i Helenelund.

Stefan Thorvaldsson

 

Möjligheternas skola

”Vi arbetar i en miljö under ständig förändring. Den fysiska miljön är fast i äldre lokaler med små möjligheter till förändring, skolans uppdrag förskjuts och förändras i en allt snabbare takt. Snabba möten och informationsutbyten skapar nya möjligheter. Hur skapar vi flexibilitet och närvaro i den fysiska så väl som den digitala lärmiljön. En skola där det digitala och analoga kompletterar varandra”.

Anna Karlsson, specialpedagog

IMG_3428

Det digitala kompletterar det analoga och vice versa.

 

 

 

Digital teknik och undervisningsmetoder

”När datorerna kommer in i våra klassrum uppstår frågan hur och varför tekniken ska användas i undervisningen. Dessa frågor pekar på ett gyllene tillfälle att presentera och sprida olika sätt att undervisa på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet. Föreläsningen kommer att röra sig runt frågan hur digital teknik kan användas för att stötta och utveckla lärarens undervisning.”

Daniel Barker, Norra Real och Natur & Kultur

IMG_3426

48% av våra arbetsformer i skolan bedrivs genom helklassgenomgångar. 14% av grupparbete. Detta enligt skolinspektionen.

IMG_3427

Idag används Youtube allt oftare för inspelade genomgångar och instruktioner. Det är elevernas forum. Daniel använder såväl Youtube-klipp, planeringar och frågor, samt uppgifter och kommentarer. Elever som tidigare inte ställde frågor får möjlighet att göra detta via reflektioner och kommentarsfrågor. Något som de flesta elever idag nyttjar.

Frågeställningar oerhört viktigt när vi planerar och gör uppgifter för våra elever.

 

 

Mr Tourette unplugged

”Mr Tourette Unplugged är ett annorlunda stand up föredrag med pedagogik, komik och tragik. Pelle Sandstrak berättar och gestaltar de människor i skolan som såg honom som en tillgång, inte som en belastning, som gav honom en självbild genom att våga göra fel. En hyllning till ovanligheten hos både pedaggoger och elever. För kom ihåg – alla är olika, utom jag…”

Pelle Sandstrak

Vad är ett vanligt liv? Om ticks och växa upp och leva med det. Pelle talade om det på ett humoristiskt sätt med en allvarlig substans. Ett previlegium att få lyssna till detta.

IMG_3425